Lära känna folk.

Det finns sätt och sätt att lära känna nya människor. Antingen gör man det direkt eller så gör man det efter hand. När man dricker alkohol är man kompis med alla. Så är det bara. Träffar man någon för första gången och dricker sprit ihop så ska man "alltid träffas igen" eller "vi måste göra om det här " eller " "Gud vad kul vi har - du är ju hur rolig som helst" åssåvidare åssåvidare.

Är man kompisar sedan innan så är det " jag tycker så himla mkt om att umgås med dig. Vi måste träffas mer" eller "Vi har så himla kul ihop. Jag saknar att umgås med dig" eller "vi gör detta alldeles för sällan" åssovidare åssåvidare.

O så här är det tjejkompisar emellan. Att liksom gå in på hur det är när man träffar det motsatta könet i kombination med alkohol - det ska vi inte ens gå in på. Inte nu iaf!

Så är det med spriten och på ngt sätt så är det så förlåtande. Alla vet hur det är att dricka o mingla o umgås, men hur är det att lära känna folk utan att blanda in alkohol.

Jag har ett mardrömsfall i åtanke. Ett fall som jag inte kan radera ur mitt minne. Stackars tjej säger jag redan nu...

Jag var au pair i Australien o min familj som jag bodde i var en läkarfamilj. Detvillsäga de hade varit med om det mesta inom sjukvården. Så de var rätt relaxade med det mesta. Men detta till trots, så var den stackar au pairen som var innan mig med om en mardrömsinledning.

Tjejen hade suttit på ett plan i massor med timmar innan hon kom fram till familjen i Sydney. Fatta hur långt det är till Australien. Och när hon kom fram till huset och installerat sig så blev hon tvungen att gå på toa o göra nummer två. Inga konstigheter med det. Inte än i alla fall. Nu var det så att hon var så grymt hård i magen o när hon väl var klar såg hon till sin fasa att korven hade satt sig på tvären i toan. Den liksom satt fast i kröken i toastolen. Helt hysteriskt letade hon efter toaborsten men det fanns ingen. (städaren som kom en gång i veckan skötte toastädningen. Mkt märkligt kan tyckas eftersom var o varannan Svenne givetvis har en toaborste bredvid toan).

Hon blev ju tvungen att säga ngt. Ehhh... I have a problem... Eh , my pooooo is stuck... I need a stick... Ehhh..

Det hela slutade med att hela familjen stod på toan (o fnissade) o tittade på när hon stod o petade på sin korv med en pinne från trädgården...

Oerhört underhållande (så här i efterhand och för oss andra) och ett mkt bra sätt att lära känna nytt folk. Liksom blotta sig själv 0 det allra grövsta utan alkohol, utan att ens vilja det. Kan det bli bättre? Peta på en korv ihop?

Nja, jag hade nog velat annorlunda. Tacka vet jag hederligt fyllesnack där vi alla är i dimman när vi ska lära känna varandra. I den dimman kommer vi inte ihåg allt - sån tur var...

Nu är den äntligen här. Eller?

Solen är här. Värmen är här. DEN UNDERBARA SOMMAREN ÄR HÄR. Jag älska värmen - det gör nog de flesta av oss. Sommaren är mumsmums och den har så mkt gott med sig. Tyvärr finns det dock en baksida...

En följeslagare som kommer med värmen och allt det goda. En kompis som hänger med hela tiden. En vän som inte lämnar en. En sann kompis som är en trogen. Fast jag gillar inte min kompis. Min kompis är lite väl efterhängsen. Lite väl på och lite väl nära mig hela tiden. Dessutom är han väldigt genant. Framförallt när man kommer inomhus. Då ska han vara lite väl nära. Lite väl inpå mig. Dessutom luktar han. Ibland tillomed som ett gammalt kadaver. O vem är han då o vad heter han?

Jo, han heter - Fotsvett...

Den rackaren - hur blir man av med honom nurå? Jäkla as, minst sagt.