Ett fruktansvärt wake-up-call.

Jag var inne på Face Book - eller Snok Book rättare sagt - o kollade lite vad folk runt omkring mig hade för sig. Såg att två killar som gick tillsammans med mig på gymnasiet hade haft ngn form av klasträff med sin grundskoleklass. Klassen man gick med när man var liten liksom.

Jag gick in på bilderna och tittade och fick en CHOCK. Vasjutton?!? Det var ju gamla människor på bilden. Liksom vuxna människor. Liksom sådana man sett på TV i olika dokumentärer om hur liksom vuxna människor ser ut. Liksom ärrade människor med skägg. Vadå 30 är väl ingen ålder. Inte en gammal ålder.

Jag fattar ingenting. Vad har hänt?!? Jag e helt knäckt. E ja så gammal? Sådär åka-på-finladsfärja-kryssning. Sådär fotad-på-krogen-o-med-på-bild-i-någon-gratis nöjestidning. Sådär-kvinna-som-sitter-med-i-bingolotto-på-tv. E de sant?!?

Jag e en av dem. Jag har sett mig själv på bild. Jag har sett mina klasskamrater på bild. Jag vet hur jag ser ut. Jag e inte ung längre. Jag är VUXEN.

O som om inte det var nog. Jag har hört att är man blir ännu äldre (tantgammal) o det är dax att lämna jordelivet, så är huden o skinnet o kroppen så slapp att rumpan kommer hänger 10 cm längre ner än vad den gör i dag...

Fast en sak är skönt i alla fall. Tantåldern är långt borta o den hängande tantrumpan likaså. Tjohhooo - än har man fasta små melonhalvor till skinkor!