Säga till folk i förebyggande syfte!

I lördags var det drinkfest o resultatet av den blev ett antal gladaihattendamer som drog ner på stan. Men som alltid, så är det här med alkohol mkt mkt förädiskt. Det förvrider huvudet på en o man får alla möjliga konstiga tankar o uppfattningar. Och av någon konstig anledning får man mycket höga o fina tankar om sig själv. Man är värsta pangbruden som liksom kan glida runt o bara dominera. O för att inte tala om omdömet - vart tar det vägen?

För ett antal år sedan (säg tre) så kysste jag en kille i ett mycket vagt ögonblick. Mkt oskyldigt, ska det tilläggas. O det var en katastrofkyss. Katastof! Vem har lärt upp honom? Den som gjort det borde straffas med piskrapp rakt över ryggen. Rakt över ryggen!

Nu träffade jag denna killen i lördags o med mitt magnifika omdöme och finfina vett (o två "starkt- o gottdrinkar till innanför västen") påminner jag honom att vi faktiskt kysst varandra för ett antal år sedan. O sedan lägger jag till att han definitivt inte kan kyssas. Att jag tyckte han var, rent ut sagt, dålig.

Smart sagt? Ehe.... Nu var det junte så att det var igår vi kysste varandra. O att bli ihågkommen en dålig kyssare efter så många år, är väl kanske inte det bästa betyget man kan få.Han skrattade till lite o sa att jag skämtade, eller?!? Nä, det gör jag inte. Sa jag bestämt.

(Ehe... Skämta - aldrig i livet!)
(Ehe.. Smart och taktfull brud - aldrig i livet!)

Är det så det är? Om man nu inte lyckas göra ett gott (kyss) förstaintryck - är det hissen rätt ner i källaren då? Om man nu inte vet att man gör fel då, kan man rätta till folk då? Påpeka att den där torpedrörelsen kanske inte är den bästa och att salivfontänen borde stängas av.

Jag tycker att det är ungefär som att gå runt med en fet kråka i näsan eller med gylfen öppen o alla ser det utom en själv o ingen säger något. (Det inbillar jag mig i alla fall för att döva mitt dåliga samvete). Att jag gjorde honom en fet tjänst. En fet, packad tjänst klockan 02.00 en lördagskväll. Som han o alla tjejer hädanefter kommer att tacka mig för!

Så här är det. Nu är han ju medveten om att manegen behöver krattas. Fast vem är jag att påpeka sådant, det är ju trots allt en subjektiv upplevelse. Men, om nu män ska tukta argbiggor, så borde ju vi tjejer få tukta bad kissers!

Om du hade haft en kråka i näsan o jag hade påpekat det (även om den suttit o fladdrat i näsanborren ett tag), hade inte du uppskattat det? Pinsamt - självklart - men absolut en god gärning, även klockan 02.00 en lördagskväll. Jag har iofs hellre en kråka i näsan än är en torpedbrud. Kråkan kan man se med sina egna ögon i en spegel - torpeden är man tyvärr ofta ovetande om.

O att kyssas är ju en rätt stor grej egentligen o det hänger ju ihop med rätt mycket annat smått och gott. Det är ju trots allt så att det är bättre med en kråka i näsan, än en skata i sängen...