Wednesday, August 22, 2007

Datorer = män?

Jag brukar säga att min dator är en man. Den har alla egenskaper som en man har enligt mig. Den är lite slö o seg, kontakten glappar ibland, den kan bara göra en sak i taget o när det är många program igång är det värsta sirapen. Så förbaskad slö. Dessutom klarar den inte av att hantera CD'n samtidigt som jag gör andra saker, utan den måste få TÄNKA på en sak i taget. Får den inte tänka, hänger den sig o kexar ur o man får starta om skiten.

Dessutom kommer den inte ihåg något överhuvetaget om man inte sparar. Den registrerar nada om man inte verkligen trycker på sparar knappen o ser med sina egna ögon att informationen går in. Ibland ställer den mycket konstiga frågor som bara poppar upp i en rutan som man antingen inte förstår, orkar bry sig om eller helt enkelt skiter i. Paradoxalt nog är jag beroende av burken eftersom den behövs i vardagen.

För det mesta kommer vi överens o är värsta polarna o vi gillar varanda skarpt. Mucho! Men ibland går det sådär. Detta eftersom den inte fattar vad jag vill o menar emellanåt. Den är TRÖG bokstavligt talat. O att den strular, det är ju okej, så är det ju i relationer med män. Menh.... Det värsta är att den verkligen VÄLJER sina tillfällen att ställa till det. Så jädra uträknat av den sluge rackaren!!!

O det är när man är pressad o stressad som möget börjar strula. O inte nog med det - den glömmer (?) vad man gjort med den typ 2 minuter tidigare. Det vill säga innan strulet började. Den har bara Delete'at allt. Precis allt. Va?!? Som om man inte kommer ihåg vad man gjorde för 2 minuter sedan. Hur svårt är det?!? Dessutom har man ju gjort samma sak typ 2000 ggr tidigare, så någonstans borde det ju vara registrerat kan man tycka.

Nu ska man inte bara klaga. Ibland så blixtrar möget till när den kexat ur o konstaterar o ställer frågan (fritt tolkat av mig dårå):
- Det var varit en felaktig avstängning och dina dokument riskerar att försvinna. Vill du återställa så att informationen inte går förlorad?

Detta bekräftar bara teorin att verkligen datormöget är en man. Den gör fel o ibland tillomed ber den om ursäkt o ska reparera skadan så gått det går. Det är tacksamt, för inte är det väl oss tjejer det är fel på. Vi sitter ju bara framför dator o matar in så tydlig och rak information som det bara går. Vi är helt omöjliga att missförstå. Det är ju bara att göra som man blir programmerad. Det är inga konstigheter - inga konstigheter alls!

En hemlis; min lilla dator är den bästa trots allt o oavsett om/när/hur den strular så kommer jag tillbaka o förlåter även om jag blir irriterad, förbaskad och sjövild. För ingen klarar ju sig utan datorer i dessa cybertider...

0 Comments:

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home